Om vi tar en sak i taget: Katchafire i fredags. Var inte speciellt glad över att jag skulle gå själv eftersom jag precis hade kommit hem från ett tiodagars enmansuppdrag. Men. Vid halv tio-snåret masade jag mig ner, började babbla med tjejen bredvid den som ger en stämplar i dörren. Det visar sig att hon är Katchafires marknadsföringsansvariga. Innan jag hinner fatta vad som händer befinner jag mig backstage och pratar med en, ehrm, trevlig ung man om vad bandet måste göra i Sverige när de kommer dit. Jag pratar hela tiden om "bandet" som om han inte är med dem (därför att jag inte har en aning om han är det eller inte). Det visar sig att han är sångaren, Logan Bell. Mitt handikapp "att inte känna igen ansikten" är mer opraktiskt än någonsin.
Nåväl.
Logan frågar om svenska tjejer gillar "Maori boys". Jag har lite svårt att svara på den frågan. Hur många Maori boys har varit i Sverige och raggat svenska tjejer? Svenska tjejer, tycker ni om Maori boys?
Hur som helst.
Bakom scenen börjar de sedan spela akustisk gitarr och sjunga på alla härliga dängor. Mitt framför nosen på mig.
När de sedan börjar spela får jag plats längst fram. Alla dansar. Det är en av mina få konserter någonsin där jag verkligen ser bandet, hela tiden. De spelar i tre timmar, alla låtar jag någonsin har hört med dem, plus några till.
Jag kom hem svettig och lycklig på fredagskvällen.
Igår kväll var det 28-årsfest för en av mina rumskompisars arbetskompis partner (puh!). Väldigt vuxet att för en gångs skull umgås med folk över tjugofem. Jag hängde på dem istället för att gå till lekparken (okej, det här är alltså ingen vanlig lekpark, utan en helt galen en, med linbanor och grejer) med Sam och Ben. Fem på morgonen får jag ett mess från Sam. Han är på sjukhuset och väntar på att få sin arm gipsad. Han har trillat på, håll i er, en gungbräda. Och brutit ett ben i handen och fått en spricka i revbenen.
Han har tillbringat dagen i sängen. Som tur är spenderade Jeremy gårdagen med att göra 300 chokladpraliner med sju olika slags fyllning.
Man kan säga att Sam är ganska bortskämd just nu.

ah jag vill ocksa bryta armen och fa chokladpraliner med sju olika sorters fyllning! det kanns ju som om det bara ar en tisdfraga innan det btyts ben nar det galler sam och lekparker. sa har han forstas ett coolt gips som man kan skriva pa ocksa? fuskigt.
ReplyDeleteJag måste instämma med Siggan. det var ju inte det mest oväntade, att det kan vara farligt för Sam i lekparker..!
ReplyDeleteKonserten låter ju sjukt trevlig. Jag önskar att jag hade varit där!
Idag är det lucia. Glögg och pepparkakor i Paris. Och om fem dagar är jag hemma i Sverige!
fast även jag får ju praliner, utan bruten arm. den bästa är "salty caramel". saknar dock peppisar.
ReplyDelete